.

Vissa stunder påminns jag om hur olika relationer man kan ha till människor, hur det liksom bara är så utan att man egentligen gör något för det - nu är det en sådan stund. Jonna och Carro har precis åkt härifrån, efter en kväll och natt då vi suttit och pratat om en hel del olika saker ute på min altan. Jag menar, det var ett bra tag sedan vi tre umgicks på det här sättet, men ändå var allt bara så avslappnat, som om vi skulle ha avslutat varje kväll det senaste året med att sitta ute på min altan och prata, som om det var en del av den återkommande vardagen.

Det här är för mig ett tecken på att man verkligen har olika realtioner till folk. Olika relationer, med olika för- och nackdelar. Ikväll kom jag i alla fall (dock verkligen inte för första gången) att tänka på att man inte alltid behöver "underhålla" en vänskap genom att hela tiden umgås. Vissa behöver man helt enkelt inte umgås med titt som tätt för att kunna prata om annat än bara väder och vind när man ses, utan att det ska kännas stelt. Om du frågar mig är det bara så himla skönt att det finns den typen av relationer, när man känner varandra så pass bra att det dagliga umgänget inte riktigt behövs för att hålla tryggheten, tilliten, glädjen, och vänskapen i sig, vid liv.

Som sagt, jag har blivit påmind om det här flera gånger förut, och ikväll slog tanken mig igen. Känner du igen dig, brukar du känna likadant?